Idag skriver jag på SVT Opinion om det otänkbara med fortsatt ekonomisk tillväxt (all tillväxt är för övrigt övergående).

Jag lyfter tre viktiga drivkrafter bakom varför BNP har kunnat expandera:

  1. En ökad befolkning.
  2. Tillgång till billig och högvärd energi (=fossil).
  3. Finansiellt kapital. I en tillväxtekonomi är det rationellt att skuldsätta sig.

Ingen av dessa är långsiktigt uthålliga.

Och jag avslutar med:

”Följderna av en krympande ekonomi är inte givna, men det går att ana en stigande arbetslöshet, punkterad bostadsbubbla, sviktande pensionssystem samt social och finansiell oro.

Detta är inget som någon önskar sig, men att sticka huvudet i sanden är ingen strategi värd namnet.

Det enda ansvarsfulla är att bygga beredskap för en verklighet där ekonomin har slutat växa.”

{ 0 comments }

Miljömålsberedning presenterade häromdagen sitt förslag till mål för klimatpolitiken med bland annat en drastisk minskning av koldioxidutsläppen från transportsektorn.

Det är utmärkt att man sätter siffror på det, och en minskning av koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030 relativt 2010 års nivå är ett utmanande och bra mål. Och mer konkret än visionen om en fossilfri fordonsflotta.

Men att sätta målet är bara det första steget, sedan gäller det att vidta åtgärder och följa upp att man rör sig åt rätt håll och i en tillräckligt snabb takt.

Det är min fasta övertygelse att det inte räcker med ett ambitiöst mål femton år framåt i tiden. För att ha en chans att nå dit krävs etappmål och kontrollstationer längs vägen.

Väsentligen kan man sätta upp delmål enligt två olika principer (jag bortser från ett tänkbart tredje alternativ där man accepterar en långsam start och förlitar sig på att framtida teknisk utveckling kommer att lösa problemet).

1. En lika stor minskning i ton CO2 varje år (eller mandatperiod).

2. En lika stor minskning i procent relativt närmast föregående år (eller mandatperiod).

Alternativ två är i själva verket en exponentiell förändring, samma som vi känner igen från BNP-tillväxt där man alltid talar om den procentuella skillnaden.

För mig förefaller det klokt att i valet mellan dessa ta nummer två, som borde innebära lika stora utmaningar om tio år som idag.

Att under 20 år (2010-2030) minska CO2-utsläppen med 70 procent visar sig betyda att utsläppen under varje mandatperiod om fyra år ska minska med 21 procent. Med tanke på att mycket lite har hänt de senaste åren kan det låta ouppnåeligt att under fyra år skära ned dem med en femtedel. Det är förvisso tufft, men alternativet, att ta lika stora steg i absoluta termer (ton CO2) är att skjuta problemen framför sig och göra de sista etapperna i slutet av 2020-talet riktigt branta.

Med öppna ögon har jag låtsats som att vi fortfarande var vid år 2010 och faktiskt har tjugo år att spela med. Verkligheten är ännu tuffare, det lär krävas minst 25 procents reduktion av utsläppen varje mandatperiod.

Då lär det inte räcka med mer av biogas, fler laddstolpar eller självkörande bilar. Nej, det krävs stora förändringar i vårt sätt att resa och transporter saker. En besk medicin, men alternativet är ännu värre.

BNP är ingen udda fågel

6 juni 2016

Jag hävdar med en dåres envishet att det inte är möjligt att fatta några kloka långsiktiga beslut med tron att tillväxten kommer att vara en del av framtiden.

Läs hela inlägget →

Gratislunchen – Ny bok om peak oil

20 april 2016

På svenska av journalisten Therese Uddenfeldt

Läs hela inlägget →

Avdrag eller bidrag

14 april 2016

Vissa subventioner är finare i kanten. Reseavdraget är nog det mest provocerande av dem alla.

Läs hela inlägget →

Vem ska åka med de snabba tågen?

10 april 2016

Höghastighetståg är en dålig idé, både med tanke på miljön och ekonomin.

Läs hela inlägget →

Peak oil och klimathotet

3 mars 2016

Två diametralt skilda problem, båda allvarliga hot, men med en och samma lösning.

Läs hela inlägget →

Är det alltid klokt att investera?

27 februari 2016

Göta Kanal var en lönsam investering, men det säger inte att dagens investeringar är kloka. 1800-talets goda förutsättningar gäller inte på 2000-talet

Läs hela inlägget →

Vägar, spår och krympande BNP

10 februari 2016

Ett resonemang kring vägar, spår, tillväxt och trängselskatter.
Kontentan är att status quo vare sig är troligt eller önskvärt.

Läs hela inlägget →

Ekonomer slutar inte att fascinera

30 januari 2016

Vissa av dem tycks se det som en nyhet att exponentiell tillväxt inte kan fortgå. Ett sent uppvaknande…

Läs hela inlägget →