Häromdagen presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för åren 2018-2029. En plan som är värd både ris och ros.
Att man skrinlägger planerna på höghastighetsjärnväg med 320 km/h och istället nöjer sig med 250 km/h är värt applåder. Det är fortfarande en hög hastighet och den ekonomiska besparingen är inte försumbar. Höghastighetsbanor för över 300 km/h kräver en helt annan teknik, en annan grundläggning, annat utförande hos tunnlar och inte minst större kurvradier, vilket gör det svårare att finna bra dragningar i terrängen.
En åtgärd som inte har fått så mycket uppmärksamhet är att man vill bygga nya slussar i Göta Älv. Bra för Vänersjöfarten – ett energisnålt transportmedel.
Det som, med rätta, rörde upp känslorna i Västsverige var nog att den dubbelspåriga banan Göteborg-Landvetter-Borås skjuts på framtiden. Även om jag inte ser flyget som en framtidsbransch och att en utebliven station vid Landvetter flygplats skulle vara det mest kritiska, är det en brist att inte ha en modern järnväg mellan Västsveriges två största städer.
En annan konsekvens om det inte blir något dubbelspår mot Borås är att Västlänkens anslutning till Västkustbanan vid Almedal kommer att förbli en propp i systemet, något som enligt Trafikverkets analyser kommer att begränsa antalet tåg genom tunneln under staden.
Om detta skriver jag i kapitlet Vändplats Almedal i boken ”Varför Västlänken?”.
