I Göteborg råder sedan flera år en yvig diskussion om en blivande tågtunnel under staden. Göteborgs-Posten hade för någon månad sedan stort uppslagna reportage om Västlänken och jag blandade mig i leken med en debattartikel.

Den gav upphov till mothugg från både ja- och nejlägren och för att reda ut frågan om antalet tåg har jag satt ihop ett papper, Både trubbiga och vassa argument för Västlänken. Som titeln antyder lyfter jag både tveksamma och starka argument.

Att man inte kan vara säker på att det stora projektet gör att så många fler tåg kan nå Göteborg är den bärande tanken i boken Varför Västlänken? och något som jag inte har sett någon anledning att ompröva. Å andra sidan är det oärligt att låtsas som om det inte också finns goda skäl för projektet.

Påminnelsen om att (den av många hatade) Västlänken och (den av många älskade) nya järnvägen till Borås är beroende av varandra må vara besvärande, men är inget man kan bortse ifrån. Är det meningsfullt att bygga bara den ena av dem?

 

Vid sidan av detta korta inlägg har jag tagit mig friheten att maila dokumentet till bland andra några politiker och tjänstemän i Göteborg.

{ 0 comments }

Göteborgs-Posten hade den 16/4 en artikel om en påstådd tystnadskultur på Trafikverket. Den mediala logiken som låter en handfull anonyma sagesmän utgöra grund för generella slutsatser och feta rubriker på förstasidan är något som går utöver min fattningsförmåga. Det lämnar jag därför därhän …

Under tretton år (2001-2014) hade jag min arbetsplats på Trafikverket och då jag med boken Varför Västlänken? förmodligen trampat på minst en öm tå förstår jag att Göteborgs-Posten hörde av sig och i intervjun med dem sa jag bland annat: ”Jag har personligen inte upplevt att det är lågt i tak, men jag har vid ett tillfälle fått några sura kommentarer från en direktör efter att jag riktat viss kritik”.

I efterhand inser jag att denna mening kan upplevas som tvetydig och samtidigt ge upphov till viss nyfikenhet. Vad var det för sura kommentarer jag fick från direktören och kan det verkligen vara förenligt med att det är ”högt i tak”?

I boken Varför Västlänken? skrev jag i avsnittet ”Trafikverket och prognoserna” (dessa tre sidor finns här) om de långsiktiga prognoserna för vägtrafiken. Förutsägelser som talade om kraftiga ökningar, men som vilade på bräcklig grund då man hyste en naiv tro på en exponentiellt växande BNP samtidigt som man inte med ett ord problematiserade frågan om de framtida energitillgångarna.

Detta var ämnen som inte lämnade mig någon ro och jag ägnade sena kvällar åt att skriva brev och mail till personer i ledande ställning. Jag skrev till Infrastrukturministern, till ledamöter i Riksdagens trafikutskott och jag skrev till den politiskt tillsatte ordföranden i Trafikverkets styrelse. I Svenska Dagbladet lyckades jag få in en debattartikel (i pdf-form).

Vid huvudkontoret i Borlänge omger sig generaldirektören med en ledningsgrupp, direktörer med olika ansvarsområden och den som hade huvudansvaret för framtidsfrågor förärade jag ett längre mail där jag vägde mina ord på guldvåg.

Samtidigt som jag spred mitt ord kände jag på min arbetsplats – Trafikverkets regionkontor i Göteborg – ett stöd och en uppriktigt menad nyfikenhet. Det var tummen upp, inte bara från kollegorna vid mitt vanliga fikabord, utan också från cheferna, allt från regionchefen till min närmste överordnade.

Men från högre ort, de som jag hade riktat mitt skrivande till var responsen skral, på gränsen till obefintlig och jag hade väl gett upp hoppet om att få svar när jag av en tillfällighet stötte på direktören som fått mitt senaste mail.

Jag presenterade mig och frågade ”Kommer du ihåg mailet om trafikprognoserna som jag skickade?”.

”Man behöver väl inte svara på alla mail och hur är det, du har väl inte suttit och skrivit detta på arbetstid?” fick jag till svar och sedan vände han på klacken och försvann i korridoren.

En sur och tråkig kommentar, men hur en chef fem steg upp i hierarkin uttrycker sig är egentligen inte mycket att fästa sig vid. Min tolkning var att det fanns mer än ett uns av sanning i det jag hade skrivit och att min argumentation inte gick att avfärda utan vidare.

För min del är episoden för länge sedan preskriberad, jag förstår att han tyckte att Tengroth var en besvärlig jäkel och att han var trängd mellan motstridiga intressen.

Min kommentar i GP häromdagen var antagligen för kortfattad för att bli förstådd, men den ska alltså tolkas som att en enstaka sur direktör är ett försumbart bekymmer och inget som motsäger att det är högt i tak.

För några år sedan var det bevisligen inga problem att framföra en väl motiverad kritik. Också det papper som jag i dagarna har skickat till bland andra politiker och journalister med orden: ”de värden […] som återfinns i Trafikverkets PM är fullständigt orealistiska”, skulle jag med rak rygg ha kunnat visa för såväl projektchef Larsson som min lönesättande chef.

Även om jag aldrig kände några problem att framföra en avvikande åsikt på Trafikverket, säger det inget om hur andra upplever sin situation. Var och en har sin egen sanning och det är inget som jag ifrågasätter.

Västlänken fördubblar inte kapaciteten

16 mars 2018

Den kan möjligtvis ge 20 %. Inte bara Trafikverket, utan också ja- och nejkampanjerna rör sig med förvillande siffror.

Läs hela inlägget →

Omställningen är en bluff

13 mars 2018

Therese Uddenfeldt kämpar mot teknikoptimismen.

Läs hela inlägget →

Bokrean

8 februari 2018

Två av mina tre böcker finns nu på bokrean.

Läs hela inlägget →

Att skilja vetenskap från trams

29 november 2017

Boken ”Larmrapporten” och de reflektioner den gav om vetenskap, trams och kampanjer.

Läs hela inlägget →

Västtrafik och linbanan

2 oktober 2017

Västtrafik har kommenterat min debattartikel om linbana i Göteborg. Här ger jag min respons.

Läs hela inlägget →

Västlänken och Borås hänger samman

1 september 2017

Utan ett nytt dubbelspår till Borås, ingen bättre utformning i Almedal och en propp för tågen i Västlänken.

Läs hela inlägget →

Bina är livsviktiga

20 april 2017

Små, ettriga och såå viktiga. Bina är bara ett av exemplen på hotet mot den biologiska mångfalden. I debatten om huruvida ekologiskt jordbruk är bättre eller sämre än det så kallat konventionella jordbruket är detta en av flera aspekter. En odling stöttad med konstgödsel och bekämpningsmedel kan säkert ge större skördar, men jag tillåter mig tvivla […]

Läs hela inlägget →

Tillväxt är ingen naturlag

4 mars 2017

Även om det finns gott om exempel då tillväxt och expansion varit av godo är det både grundlöst och intellektuellt oärligt att dra slutsatsen att det skulle gälla i framtiden.

Läs hela inlägget →