I måndags (20/2) såg jag på Vetenskapens värld ett fascinerande reportage om insekter, dessa små varelser som är riktiga överlevare (SVT-Play t.o.m. 21/4). Bland annat ställde sig forskarna i programmet frågan hur arbetsmyrorna lyckas vandra fram och tillbaka på en smal stig utan att krocka eller orsaka köer. Om det är trångt lyckas de på något förunderligt sätt hitta ett rörelsemönster som gynnar samtliga myror i stacken.

Som avslutning intervjuades Maria Börjesson, trafikforskare från KTH, om hur man skulle kunna dra lärdomar av myrorna för att slippa trafikinfarkter (sista 5 min).

Problemet är att vi till skillnad från de små krypen varken har incitamentet eller informationen som skulle krävas för att göra något annat än det som (vi tror) är gynnsamt för oss själva när vi fattar våra beslut om dagens resor.

På frågan om vad som skulle kunna förmå oss att närma oss myrornas beteende var hennes bestämda svar att trängselskatter tycks vara det enda verkningsfulla.

Då både den praktiska erfarenheten och vetenskapen talar samma språk, är det därför lätt att ställa sig bakom idén att ta ut en kostnad av dem som utnyttjar en knapp resurs (platsen i ett tätt trafikerat vägnät) men trots detta ser jag två grundläggande problem med trängselskatten. Något som jag skriver några kort ord om i ”Varför Västlänken?”.

Å andra sidan kan man självfallet inte förvänta sig att den som dagligen betalar trängselskatt ska ge tummen upp. Vägvalets intåg i den göteborgska kommunpolitiken år 2010 och GT:s lyckade kampanj för en folkomröstning 2014 var därför inte alls förvånande.

Mer försåtliga var försöken att sätta likhetstecken mellan ett JA (eller NEJ) till trängselskatt med JA (eller NEJ) till Västlänken. Även om båda är delar i det Västsvenska paketet kan man mycket väl se väsentliga fördelar med trängselskatten samtidigt som man på goda grunder ifrågasätter nyttan med Västlänken.

En annan aspekt som jag tar upp i ”Varför Västlänken?” är den låga sannolikheten att privatbilismen kan fortsätta öka och att trängselskatten skulle ha förmågan att leverera de tänka intäkterna. Mer om detta i ett kommande inlägg …

{ 1 comment }

I strid mot önskemålen från bland andra Västra Götalandsregionen och Västtrafik kan inte Västlänken svälja alla region- och pendeltåg som kommer att trafikera Göteborg. Resenärerna från Uddevalla kan därför tvingas gå av redan vid Göteborg C, utan att kunna nå de nya stationerna vid Haga och Korsvägen.

Det finns förvisso ingen absolut sanning och någon exakt siffra över hur många tåg som i en framtid kan passera genom Västlänken, däremot finns det väl underbyggda bedömningar. I boken ”Varför Västlänken?” lutar jag mig mot auktoriteter på området, nämligen Trafikverkets nationella Kapacitetscenter. Ett center som kombinerar det bästa av mångårig praktisk erfarenhet och hög teoretisk kompetens.

I deras dokument ”Västlänken – trafikering, depåer och uppställning” kan man läsa att om Västlänken hade haft väl utformade anslutningar hade tunneln kunnat trafikeras av 16 tåg per timme och riktning. Tyvärr ger inte de göteborgska järnvägarna dessa goda förutsättningar. Deras slutsats är därför att endast 12 tåg per timme kan passera genom tunneln.

Orsaken till detta är primärt den dåligt dimensionerade anslutningen i söder vid Almedal. En plats som kommer att karaktäriseras av korsande tågvägar, tåg som tvingas köra mot trafikriktningen och vändande pendeltåg.

Framtiden får utvisa om det är Skövde- eller Uddevallaborna som – då Västlänken är klar – tvingas stiga av vid dagens Göteborg C.

Mer om detta i bokens kapitel Vändplats Almedal (läs detta här).

Privatisera Skeppsbrogaraget

12 februari 2017

Bilismen har inga förutsättningar att ligga kvar på dagens höga nivåer.
Spara därför den kommunala kassan till angelägnare projekt än ett rekorddyrt garage.

Läs hela inlägget →

Har Mark- och miljödomstolen koll?

10 februari 2017

Har de förstått hur Västlänken och projektet ”Olskroken planskildhet” hänger samman?

Läs hela inlägget →

En ny station i Gårda – Nej tack.

3 februari 2017

En ny station i Gårda delar Västlänkens svagheter utan att ge dess fördelar. Läs ett kapitel i ”Varför Västlänken?”

Läs hela inlägget →

Västlänken är inte nödvändig

19 januari 2017

Västra Götalandsregionen och Västtrafik anser att Västlänken är nödvändig, men deras argument är svaga.

Läs hela inlägget →

Sol och vind hör framtiden till

9 januari 2017

men det är ett reellt problem att kunna utnyttja den förnybara energin och ersätta det fossila.
En minskad förbrukning är ett måste.

Läs hela inlägget →

Inte bara järnväg i ”Varför Västlänken?”

6 december 2016

utan också frågor om trytande olja, en nykter analys av sol, vind och bilism samt tillväxtens dilemma. Alla del i det viktiga bakgrundsbruset inför tunga beslut om framtida infrastruktur.

Läs hela inlägget →

Västlänkens kapacitet avgörs ovan jord

28 november 2016

Olskroken är ett inferno, Almedal blir en komplex plats. Helst skulle de, som idag, leva sina egna liv, men tunneln skapar en ömtålig trio: Olskroken, Västlänken och Almedal.

Läs hela inlägget →

Provläs ”Varför Västlänken?”

17 november 2016

Ett tjugotal sidor finns tillgängliga för provläsning.

Läs hela inlägget →