Förutsägelser om framtiden är alltid svåra, antingen det handlar om nästa veckas väder eller trafiken i och kring Göteborg om trettio år.

Man kan emellertid urskilja i huvudsak två olika förhållningssätt (nr. 2 är tyvärr inte tillämplig på semestervädret):

  1. Traditionella prognoser, det vill säga extrapolering av tidigare trender korrigerat med antaganden om en förändrad omvärld. Inom transportsektorn har man plöjt ned mycket kunskap och erfarenhet i system som beräknar framtida trafikmängder på väg och järnväg och på sista raden kan man se den samhällsekonomiska nyttan. Olika objekt låter sig på detta sätt jämföras med ett och samma monetära mått.
    .
  2. Backcasting, att utgå från ett önskat slutläge. Klimatförhandlingarna är ett klockrent exempel där man säger att temperaturhöjningen får vara maximalt två grader och som en följd av detta måste koldioxidutsläppen minska si och så mycket.

I diskussionen om Västlänken förekommer båda dessa, där Trafikverket gör en samhällsekonomisk analys enligt regelboken, men där man också tar fasta på Regionens målbild om att kollektivtrafiken och i synnerhet tågresandet ska öka väsentligt de närmaste årtiondena.

Jag tycker mig – rätt eller fel – hos vissa motståndare till Västlänken skönja en stark tilltro till prognoser och en ovilja att ta fasta på målbilder. En analys som jag omöjligt kan dela.

Prognosmodellerna är utvecklade för att hantera måttliga förändringar i omvärldsfaktorer som markanvändning, bränslepris och bilinnehav och när det gäller förutsägelser inom överskådlig tid visar erfarenheten att de gör ett gott jobb. Däremot finns det ingen anledning att ha någon större tilltro till dem när man siktar flera decennier framåt i tiden och när exempelvis tillgången till energi kommer att förändras långt utöver de gränser inom vilka metoderna är kalibrerade.

Å andra sidan kommer självklart inte heller målbilderna att uppfyllas. Också regionpolitiker har skygglappar och även om de har en politisk vilja är det inte givet att de kommer överens och har verktygen att nå fram.

Ett tredje angreppssätt vore att, utan några krav på numerisk precision, resonera kring mer eller mindre troliga scenarier. En referens att hålla sig i kan vara ”business as usual” med en ekonomi som fortsätter att växa med ett par procent om året, så kallade miljöbilar som rullar i ett större antal än dagens fordon och en expanderande region med livligt pendlande.

I andra scenarier kan man sätta restriktionen att inte inteckna, idag okända, tekniska landvinningar och begränsa energitillförseln till det som har stöd i geologisk vetenskap.

Andra spännande antaganden skulle kunna vara att klimatförhandlingarna är framgångsrika, att breda grupper av egen fri vilja minskar sin konsumtion eller att de empiriska sambanden mellan förbrukning av olja och BNP-tillväxt fortfarande gäller.

För att placera sig i den andra ringhörnan vore ett tänkbart scenario att miljöproblemen vid utvinningen av skifferolja får en snar lösning, reserverna i Frankrike och Polen visar sig mycket större än väntat och att man genom att injicera en ny kemikaliemix får borrhålen att behålla sina flöden under flera år.

När det gäller järnvägstrafik kan man leka med tanken att avregleringen fortsätter med fler aktörer eller att det vänder och går i motsatt riktning. Det kanske inte påverkar antalet tåg som får plats i spåren, eller så har det en väsentlig inverkan …

Endast fantasin sätter gränser, och även om mina exempel är något skruvade, skulle en systematisk analys av olika scenarier vara vida överlägsen dagens trafikprognoser och ett gott komplement till en målstyrning.

 

Den som inte är intresserad av järnvägsinfrastruktur kring Göteborg kan hoppa över åtminstone de tre kommande inläggen. Det nästa (9/9) handlar om den säckformade Centralstationen.

{ 0 comments }

Och de är inte bara aningslösa, de ger dessutom vilseledande uppgifter om vilken klimatnytta de skulle kunna göra.

Bo-Erik Pers, vd för stålindustrins branschorganisation Jernkontoret skrev förra veckan på GP:s debattsida om de stora vinsterna med höghållfasta stål i bilar och byggnader. Lättare konstruktioner kan förvissa vara positivt, men hans siffror är missvisande då han antingen inte relaterar dem till något eller gör irrelevanta jämförelser. Visst låter det mycket med 8 000 000 000 kg CO2 i besparing, men om man jämför det till Europas folkmängd slutar det på 10 kg/person, vilket är en promille av en genomsnittlig svensks utsläpp. Tyvärr helt försumbart.

Han har ytterligare ett exempel där han mixar globala vinster med svenska utsläpp. Också här blir det bara en tummetott kvar.

Fast ännu väsentligare än de förvillande siffrorna är Jernkontorets blåögda tro på ekonomisk tillväxt. Inse att all tillväxt – även av BNP – är övergående.

Jernkontorets debattartikel 2015-08-18.

Min replik 2015-08-22 med slutklämen:
”Det må vara besvärande att ta till sig, men tillväxt är alltid en övergående fas, där BNP inte utgör något undantag. Tillväxtens gränser är i dag tydliga, men som Pers (Jernkontorets vd) mycket riktigt skriver finns ett allvarligt dilemma i att den fattiga delen av världen vill följa vårt exempel. Om inte vi är beredda att ompröva vår konsumtion och vårt sätt att leva kan vi inte förvänta oss att andra ska undvika våra misstag”

{ 0 comments }

Trafikverket och prognoserna (VL 7)

19 augusti 2015

Trafikverkets kurvor över biltrafiken pekar spikrakt uppåt. Mina, inte helt ogrundade, spekulationer om detta mysterium…

Läs hela inlägget →

Pagrotsky om EU:s tuffa tid och tron på evig tillväxt

11 augusti 2015

Pagrotsky gör en klok analys, men han missar en viktig poäng om EU:s bristande sjukdomsinsikt.

Läs hela inlägget →

Bilismen kommer att minska (VL 6)

5 augusti 2015

och vad kommer följderna av det bli, jo Marieholmstunneln är ingen god investering och trängselskatten kommer inte att leverera. I övrigt behöver det inte vara någon katastrof.

Läs hela inlägget →

Kollaps + optimism = sant

26 juli 2015

Reflektioner med utgångspunkter i ord från Rockström, Jörnmark och Musk.

Läs hela inlägget →

Västtrafiks betalsystem – en sämre fyrstegsraket

23 juli 2015

I en debattartikel i GP dissekerar jag Västtrafiks betalsystem. En mardröm i komplexitet, som ännu inte fungerar. Gör om och gör rätt.

Läs hela inlägget →

Sol och vind hör framtiden till (VL 5)

22 juli 2015

Men de har inte potential att ta över de fossila bränslenas roll.
En realistisk analys visar att varken energi (TWh) eller momentan effekt (MW) räcker till.

Läs hela inlägget →

Inte ens Internet kan växa i det oändliga

12 juli 2015

Med nuvarande takt skulle Internet inom sju år kräva all världens elektricitet.

Läs hela inlägget →

Oljan tryter (VL 4)

8 juli 2015

Peak Oil är en realitet. Även om det inte finns något exakt årtal är det inte långt bort.

Läs hela inlägget →