I strid mot önskemålen från bland andra Västra Götalandsregionen och Västtrafik kan inte Västlänken svälja alla region- och pendeltåg som kommer att trafikera Göteborg. Resenärerna från Uddevalla kan därför tvingas gå av redan vid Göteborg C, utan att kunna nå de nya stationerna vid Haga och Korsvägen.

Det finns förvisso ingen absolut sanning och någon exakt siffra över hur många tåg som i en framtid kan passera genom Västlänken, däremot finns det väl underbyggda bedömningar. I boken ”Varför Västlänken?” lutar jag mig mot auktoriteter på området, nämligen Trafikverkets nationella Kapacitetscenter. Ett center som kombinerar det bästa av mångårig praktisk erfarenhet och hög teoretisk kompetens.

I deras dokument ”Västlänken – trafikering, depåer och uppställning” kan man läsa att om Västlänken hade haft väl utformade anslutningar hade tunneln kunnat trafikeras av 16 tåg per timme och riktning. Tyvärr ger inte de göteborgska järnvägarna dessa goda förutsättningar. Deras slutsats är därför att endast 12 tåg per timme kan passera genom tunneln.

Orsaken till detta är primärt den dåligt dimensionerade anslutningen i söder vid Almedal. En plats som kommer att karaktäriseras av korsande tågvägar, tåg som tvingas köra mot trafikriktningen och vändande pendeltåg.

Framtiden får utvisa om det är Skövde- eller Uddevallaborna som – då Västlänken är klar – tvingas stiga av vid dagens Göteborg C.

Mer om detta i bokens kapitel Vändplats Almedal (läs detta här).

{ 0 comments }

Privatisera Skeppsbrogaraget

12 februari 2017

Alla transportslag – antingen det är bilar, båtar, tåg eller flygplan – belastar miljön och förbrukar knappa resurser. I diskussionerna om bilens plats i staden kan man förledas tro att problemen skulle vara ur världen bara tillräckligt många bilar drivs med elektricitet.

Men då har man blundat för att miljöpåverkan alltid kan delas upp i tre delar, där fordonet, infrastrukturen och bränslet ger ungefär likvärdiga bidrag.

Det är därför svårt att se en framtid där bilismen ligger kvar på dagens nivåer. Även om en minskad privatbilism för många skulle ge både längre restider och en besvärlig vardag är det en given del av den hållbara staden och något som borde vara grunden för allt stadsbyggande.

I skenet av detta är det svårt att förstå varför Göteborgs kommunala P-bolag planerar att investera 628 miljoner i ett garage under älvens yta med plats för 700 bilar.

Nej, privatisera Skeppsbrogaraget. Låt Serneke eller något annat fastighetsbolag stå för fiolerna. De offentliga medlen ska gå till angelägnare och mindre riskabla investeringar.

Om detta skriver jag i Göteborgs Fria Tidning.

Har Mark- och miljödomstolen koll?

10 februari 2017

Har de förstått hur Västlänken och projektet ”Olskroken planskildhet” hänger samman?

Läs hela inlägget →

En ny station i Gårda – Nej tack.

3 februari 2017

En ny station i Gårda delar Västlänkens svagheter utan att ge dess fördelar. Läs ett kapitel i ”Varför Västlänken?”

Läs hela inlägget →

Västlänken är inte nödvändig

19 januari 2017

Västra Götalandsregionen och Västtrafik anser att Västlänken är nödvändig, men deras argument är svaga.

Läs hela inlägget →

Sol och vind hör framtiden till

9 januari 2017

men det är ett reellt problem att kunna utnyttja den förnybara energin och ersätta det fossila.
En minskad förbrukning är ett måste.

Läs hela inlägget →

Inte bara järnväg i ”Varför Västlänken?”

6 december 2016

utan också frågor om trytande olja, en nykter analys av sol, vind och bilism samt tillväxtens dilemma. Alla del i det viktiga bakgrundsbruset inför tunga beslut om framtida infrastruktur.

Läs hela inlägget →

Västlänkens kapacitet avgörs ovan jord

28 november 2016

Olskroken är ett inferno, Almedal blir en komplex plats. Helst skulle de, som idag, leva sina egna liv, men tunneln skapar en ömtålig trio: Olskroken, Västlänken och Almedal.

Läs hela inlägget →

Provläs ”Varför Västlänken?”

17 november 2016

Ett tjugotal sidor finns tillgängliga för provläsning.

Läs hela inlägget →

Omslaget till ”Varför Västlänken?”

15 november 2016

Omslagets fram- och baksida.

Läs hela inlägget →