Västtrafik och linbanan

02 oktober 2017

I våras (28/4) skrev jag en debattartikel i GP med titeln ”Klen nytta med linbana i Göteborg”. Jag fick positiva kommentarer (och en del mothugg) från flera personer på Facebook och i andra kanaler, men från Trafikkontoret och Västtrafik var det tyst.

Av en tillfällighet kom jag på sensommaren i samspråk med Västtrafik på Facebook , länkade till debattartikeln och bad om en reaktion från dem. Efter några veckor kom så ett svar från deras projektledare för linbanan. Nedan återger jag deras svar med mina kommentarer insprängda i blått och med kursiv stil.

——————————————–
”Hej Stellan!

Tack för ditt inlägg, vi beklagar att du fått vänta på svar.

Linbanan överbryggar inte bara älven utan även andra barriärer som t.ex. Hamnbanan och Lundbyleden. Det är många fler än fotbollsentusiaster som kommer att kunna dra nytta av detta. Till exempel så ska Volvo i Lundby bygga ut sin verksamhet kraftigt, från dagens cirka 5 500 anställda till cirka 10 000.

I Trafikkontorets argumentation för linbanan talar de till och med om fem barriärer (Götaleden, Älven, Hamnbanan, Lundbyleden och Ramberget). Götaleden och Ramberget är enkla att gå vid sidan av, så de utgör i praktiken inget problem. Hamnbanan och Lundbyleden är förvisso avskräckande barriärer, men just där linbanan är tänkt att gå råkar det finnas en gång- och cykelbro. Att bredda och förstärka den för bilar och bussar torde vara fullt möjligt. Återstår älven som det svårforcerade hindret. Jag vidhåller att båtar är den beprövade och kostnadseffektiva lösningen.

I min debattartikel tog jag som exempel på sådana personer som skulle kunna ha god nytta av linbanan de som kommer att bo på det planerade hotellet bakom Folkets Hus och som ska se BK Häcken spela fotboll på Rambergsvallen. Min poäng (som tydligen inte framgick tillräckligt tydligt) var att det är svårt att hitta de som kan komma att resa med linbanan utan att behöva göra ett byte till buss eller spårvagn. Linbanan har bara fyra stationer vilket betyder att man kan resa till tre olika platser utan byte, medan den som nyttjar en spårvagnslinje som typiskt har 30 hållplatser kan välja mellan 29 destinationer utan några störande byten. Förhoppningsvis kommer många Volvoanställda att åka kollektivt, men de som bor på bekvämt avstånd från någon av linbanans tre stationer är tyvärr lätt räknade.

En annan fördel med linbanan är att den på ett effektivt sätt avlastar Brunnsparken och hållplatserna däromkring, som idag är ett nålsöga för kollektivtrafiken. Linbanan skapar en tvärlänk som inte bara handlar om kortare restid utan även om helt nya resmöjligheter.

Det är lätt att hålla med om det vore av godo att avlasta området kring Brunnsparken och den nya Hisingsbron. I rusningstid går fyra spårvagnslinjer och en strid ström av bussar över bron, men med tanke på att linbanan har kapacitet som en enda spårvagnslinje ger den bara en begränsad nytta i detta avseende. Ett bättre alternativ är Lindholmsförbindelsen (bro eller tunnel mellan Lindholmen och Stigberget), något som sedan länge figurerar i stadens översiktsplaner. Förvisso betydligt dyrare än linbanan men nyttan är mångdubbelt större. Låt pengarna från den uteblivna linbanan bli en grundplåt för denna.

När det gäller buller så kommer den planerade linbanan att ha den tystaste tekniken som finns tillgänglig, men det återstår att utreda hur högt ljudet kommer att bli vid intilliggande bostäder och andra känsliga miljöer. Generellt sett är linbanor ett tyst trafikslag jämfört med andra.

Ja, den tänkta linbanan kommer – med sina tre vajrar att vara relativt tyst, men med 160 passager varje timme, 19 timmar per dygn, 365 dagar om året är bullret ett problem som bör tas på allra största allvar.

Beträffande förändringen av stadsbilden så tror vi att linbanan kommer att bli ett positivt inslag och en symbol för staden, på samma sätt som skeppsvarvens stora lyftkranar tidigare gett staden en särskild karaktär.

När det gäller påverkan av stadsbilden finns visst utrymme för subjektivt tyckande, men jämförelsen med kranarna på varven haltar betänkligt. De utgör symboler för en hundraårig epok som en gång präglade Göteborg, medan linbanan för tankarna till vintersport.

Vi är i planeringsfasen av linbanan och vill gärna fortsätta ta del av dina tankar och synpunkter. Återkoppla om det skulle vara intressant för dig, så skickar vi en mötesinbjudan.”

Jag ser fram emot ett möte.

{ 0 comments }

Häromdagen presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för åren 2018-2029. En plan som är värd både ris och ros.

Att man skrinlägger planerna på höghastighetsjärnväg med 320 km/h och istället nöjer sig med 250 km/h är värt applåder. Det är fortfarande en hög hastighet och den ekonomiska besparingen är inte försumbar. Höghastighetsbanor för över 300 km/h kräver en helt annan teknik, en annan grundläggning, annat utförande hos tunnlar och inte minst större kurvradier, vilket gör det svårare att finna bra dragningar i terrängen.

En åtgärd som inte har fått så mycket uppmärksamhet är att man vill bygga nya slussar i Göta Älv. Bra för Vänersjöfarten – ett energisnålt transportmedel.

Det som, med rätta, rörde upp känslorna i Västsverige var nog att den dubbelspåriga banan Göteborg-Landvetter-Borås skjuts på framtiden. Även om jag inte ser flyget som en framtidsbransch och att en utebliven station vid Landvetter flygplats skulle vara det mest kritiska, är det en brist att inte ha en modern järnväg mellan Västsveriges två största städer.

En annan konsekvens om det inte blir något dubbelspår mot Borås är att Västlänkens anslutning till Västkustbanan vid Almedal kommer att förbli en propp i systemet, något som enligt Trafikverkets analyser kommer att begränsa antalet tåg genom tunneln under staden.

Om detta skriver jag i kapitlet Vändplats Almedal i boken ”Varför Västlänken?”.

Bina är livsviktiga

20 april 2017

Små, ettriga och såå viktiga. Bina är bara ett av exemplen på hotet mot den biologiska mångfalden. I debatten om huruvida ekologiskt jordbruk är bättre eller sämre än det så kallat konventionella jordbruket är detta en av flera aspekter. En odling stöttad med konstgödsel och bekämpningsmedel kan säkert ge större skördar, men jag tillåter mig tvivla […]

Läs hela inlägget →

Tillväxt är ingen naturlag

4 mars 2017

Även om det finns gott om exempel då tillväxt och expansion varit av godo är det både grundlöst och intellektuellt oärligt att dra slutsatsen att det skulle gälla i framtiden.

Läs hela inlägget →

Trängselskatter är en klok lösning

24 februari 2017

Men det finns ingen motsättning i att vara positiv till trängselskatten och på goda grunder ifrågasätta Västlänken.

Läs hela inlägget →

Västlänken – en propp i systemet

17 februari 2017

Allt tyder på att Västlänken kommer att bli ett hinder för en tät och punktlig tågtrafik.

Läs hela inlägget →

Privatisera Skeppsbrogaraget

12 februari 2017

Bilismen har inga förutsättningar att ligga kvar på dagens höga nivåer.
Spara därför den kommunala kassan till angelägnare projekt än ett rekorddyrt garage.

Läs hela inlägget →

Har Mark- och miljödomstolen koll?

10 februari 2017

Har de förstått hur Västlänken och projektet ”Olskroken planskildhet” hänger samman?

Läs hela inlägget →

En ny station i Gårda – Nej tack.

3 februari 2017

En ny station i Gårda delar Västlänkens svagheter utan att ge dess fördelar. Läs ett kapitel i ”Varför Västlänken?”

Läs hela inlägget →

Västlänken är inte nödvändig

19 januari 2017

Västra Götalandsregionen och Västtrafik anser att Västlänken är nödvändig, men deras argument är svaga.

Läs hela inlägget →