Jag har just läst ut boken Behovet av en ny förståelse. Det var länge sedan jag läste en bok som förde fram ett budskap på samma gång tydligt och ödmjukt.
Kanske kan man göra det när argumentationen i grunden är så enkel. Allt hänger ihop och dagens verklighetsbild måste ersättas med något annat.
Jag erkänner att jag kan vara lite miljöskadad av att ha grubblat, vänt och vridit på dessa frågor.
Du behöver inte alls hålla med om den bild som författarna Göran Bäckström, Kåre Olsson och Emin Tengstöm målar upp, men jag kan bara varmt rekommendera att läsa den. Här finns min korta recension. Kika gärna också på websidan framtidsrealisterna som är kopplad till boken.
På torsdag (2 september) har Cafe Planet i Göteborg en sammankomst om Omställningsrörelsen. För mig känns det som det mest ett av de mest spännade och viktiga initiativen som tagits på sistone.
läser idag till frukosten sidan 2 i GP. Två helt olika inlägg: ledaren om den svenska ekonomin och Stefan Edmans krönika om avsaknaden av ett globalt perspektiv i valrörelsen.
För mig har de två ändå några anknytningspunkter.
Stefan Edman börjar med att påpeka att vi kraftigt överutnyttjar jordens resurser. Idag, 21/8, har vi förbrukat så mycket av ekosystemens tjänster som vi borde haft kvar ända till Nyårsafton (minst). Detta borde vara en kraftig larmsignal!
Jag hör nästan ingen ens knysta om att vi med berått mod sågar av den gren vi sitter på.
Jag delar till 100 % hans frustration över att valrörelsen bara handlar om de nära frågorna. Plånboksfrågor och andra i och för sig viktiga välfärdsfrågor.
Om vi inte vågar se de globala problemen är det en uppenbar risk att vi inte kommer att ha någon välfärd att förvalta!
Det är inte ekonomin, utan faktiskt naturen och ekosystem, som är den viktiga basen.
I ledaren talas det om de senaste optimistiska tillväxtprognoserna. En ökad BNP på 4,5 % är tydligen Anders Borgs rosaskimrande dröm för år 2010.
Med vetskapen att en kraftig ekonomisk tillväxt alltid har gått hand i hand med ökat resursuttag och ytterligare belastning på miljön känns det aningslöst att tala om ökande BNP som det entydigt positiva.
Anders Borg utrycker dock vissa farhågor om konjunkturen. Varningsklockor saknas verkligen inte: Grekland, Storbritannien och USA har alla statsfinanser som inte är i det bästa skick.
Den framtidsbild som jag kan ana är en mörk sådan:
- Vi förstör de nödvändiga ekosystemen i en oroväckande takt.
- Politikerna kämpar för en ständig ökande BNP. En tillväxt som omöjligtvis kan fortsätta.
- Att forcera ekonomin ökar bara risken att den oundvikliga baksmällan blir båda kraftigare och kommer över oss mycket snabbare.
Nej, jag hoppas fler tar till sig Stefan Edmans tankar och jag hoppas att Anders Borg inser att lyckan inte ligger i än högre BNP.
