Boråsbanan och Västlänken – ett oskiljaktigt par

10 juni 2018

För någon vecka sedan kom beskedet att regeringen anslår nästan 4 miljarder för att komma igång med dubbelspåret mellan Göteborg och Borås. Även om detta bara är en bråkdel av den uppskattade totalkostnaden var det nog många kommun- och regionpolitiker som drog en suck av lättnad.

Och detta, inte bara för önskan om en anständig järnväg mellan Västsveriges två största städer utan också med tanke på det hårt ansatta projektet Västlänken. När man nu tagit det symboliska första spadtaget och de juridiska processerna (nästan) är historia vore det – för att uttrycka sig diplomatiskt – förödande om Göteborg-Borås skulle hamna i byrålådan.

När jag hör en politiker som Martin Wannholt (DEM) argumentera för att stoppa Västlänken och istället prioritera järnvägen till Borås tvivlar jag på att han inser hur de två projekten är beroende av varandra.

En ny förstklassig järnväg byggs självfallet för en tät trafikering och då vore det fatalt om tågen inte skulle nå fram till Göteborg C. Det tyngst vägande skälet för Västlänken är självfallet inte stationen i Haga utan en nödvändig avlastning av Gårdatunneln – den länk där samtliga tåg från Västkustbanan (Kungsbacka, Malmö etc.) och banan från Borås samsas med godståg in mot Centralen.

Utöver att de framtida Boråstågen kommer att vara beroende av Västlänken gäller också det omvända. Västlänkens södra anslutning i Almedal är av de flesta utpekad som en riktigt dålig knutpunkt. Ett sänke för både Västlänken och i förlängningen mycket av tågtrafiken kring Göteborg. Hos alla inblandade har det stående svaret på detta bekymmer varit att ”proppen” kommer att lösas upp då den nya Boråsbanan ansluts till dagens spår.

De två lever alltså som i en tät symbios: en bra järnväg till Borås kräver Västlänken och Västlänken kräver att det byggs ett dubbelspår till Borås.

Ingen av dem är däremot betjänta av en höghastighetsjärnväg hela vägen till Stockholm.

Previous post:

Next post: