Är det alltid klokt att investera?

27 februari 2016

Idag talas det mycket om stora framtidsinvesteringar. I Göteborg ska man bygga en skyskrapa, en Västlänk och en linbana. Mellan våra storstäder ska det byggas höghastighetsjärnvägar. Listan kan göras lång, och en underliggande förutsättning för allt detta är tron på en utveckling som fortsätter i samma fotspår som hittills…

Detta är förstås enbart en gissning, och för många ett önsketänkande. Det är bekvämt att glömma att tillväxt och ”business as usual” inte har några förutsättningar att vara del av berättelsen om framtiden.

I en krympande ekonomi ser jag minst två problem i samband med storstilade satsningar:

  • Finansiering med lån har historiskt varit en klok strategi (fråga svenska husägare, företagare och finansministrar), men i en krympande ekonomi kommer det motsatta att gälla (fråga någon i Grekland). Allt enligt tillväxtens inbyggda logik.
    .
  • Ju mer tillgångar och infrastruktur – realkapital – man samlar på sig, desto mer krävs av framtida underhåll, vilket ger mindre över till andra angeläga behov. Se på den som har ett hus att måla, en bil att tvätta och en båt att putsa, eller tänk på ett land som har många tusen mil av järnväg som kräver underhåll för att fungera. Att köpa en bil till eller bygga fler järnvägar kan vara motiverat, men det ökar underhållsbördan. I den lilla skalan riskerar konsumtion och nöjen att bli lidande och i den stora skalan riskeras välfärden.

Många gisslar Göta Kanal som en dålig investering, men under en stor del av 1800-talet var den Sveriges viktigaste transportled. Först mot slutet av seklet tog järnvägarna över den rollen. Men att 1800-talets stora satsningar med facit i hand visade sig lönsamma är inget bevis för att 2000-talets investeringar skulle vara kloka och förutseende.

Om detta skriver jag i Göteborgs Fria Tidning.

 

 

 

Jaro Potucek mars 1, 2016 kl. 20:51

Jag håller med, helt och hållet. Göteborgsproblem bör dock ändå vara hanterbara. Det är värre med höghastighetsjärnväg. Jag har ventilerat mina åsikter i vår lokala Borlänge Tidning 2016-02-19. Se nedan.
Gökungen höghastighetståg
Frågan drivs av teknikfreaks i samarbete med giriga finansmän och röstkåta storstadspolitiker. Alla saknar respekt för skattebetalarnas pengar.
Syftet är inte att underlätta miljövänligt resande för vanliga människor. Finansfolket trånar förstås efter saftiga räntor från investeringar. Vi har goda svenska exempel på hur det brukar gå till: Nya Karolinska, Arlandabanan, Norrbotniabanan…Tillkommer hjälp med luft till fastighetsbubblor i våra tre storstäder. Storstadspolitikerna vill förstås framstå som goda gåvors givare inför sin hemmapublik. Det kan även handla om stöd till urbaniseringsprojektet: att koncentrera Sveriges befolkning till de tre storstadsområden där man kan ta bra betalt och evakuera den olönsamma resten av landet.
Särskilda höghastighetsbanor är hiskeligt dyra. ”Kalkylens” 300 miljarder är vad politikerna törs redovisa vid beslutstillfället. Erfarenheten visar att summan bör multipliceras med faktor
Π = 3,14 för att få slutsumman. Ovanpå investeringskostnaden kommer sen miljöpåverkan och olycksrisker (även terrorister).
Lägger man kostnaderna på biljettpriset, då kommer bara IBS-folket att använda tågen (IBS = Inte Betalar Själva). De tjänar alltså försumbar 1-1,5 timme per resa och påverkas inte av priset. Stor del är offentliganställda som delegerar kostnaderna till skattebetalarna. De privatanställda överför kostnaderna på kunderna, om det går. Alternativt döljer man kostnaden genom att sprida den på alla tågresor. Då får vi vanliga dödliga förlita oss på bilen.
Satsa på järnvägsunderhåll och kapacitetsförbättringar av järnvägsnätet, i hela landet! Dagens teknologi med max ca 200 km/h är fullt tillräckligt. Det subventionerade priset är överkomligt för de flesta och kan konkurrera med bilen. Pålitligheten skulle förbättras. Har man mer bråttom så tar man flyget.

Stellan Tengroth mars 2, 2016 kl. 11:07

Som du märkte i min text så var de göteborgska projekten bara några exempel. Min uppfattning är att vi bör satsa på befintlig järnväg och eventuellt komplettera med fler spår, men med dagens teknik och nöja oss med 200 km/h.

Mats Lindqvist mars 7, 2016 kl. 14:53

Man kan bara hoppas att någon sätter stopp för vansinnet…

http://www.svd.se/notan-skenar-for-svenska-hoghastighetsbanorna

Jag vill INTE ha några höghastighetståg med svindyra biljetter. Jag vill ha helt vanliga tåg som går och kommer fram i tid, och som tar mig hela vägen dit jag vill åka.

Tex. beklagligt att det inte finns några nattåg med vettiga avgångs- och ankomsttider mellan södra och norra Sverige. Skåne-Stockholm finns, avgång sent på kvällen,tåget kör i krypfart och ankommer tidigare än vad man behöver, i Stockholm. Men sen måste man vänta & byta och komma fram mitt på dagen / eftermiddagen på destinationen längs Norrlandskusten.

En konsult som jag för några år sen försökte sälja mjukvara till, jobbade då uteslutande mot järnvägssektorn. Han sa så här: ”Jag skall inte sticka under stolen med att det vi lever på är det kaos som uppstått iom avregleringen av järnvägen”.

/Mats L/

Stellan Tengroth mars 7, 2016 kl. 16:16

Jag tror att det finns hopp. Att kommunerna längs banan inser att de knappast har något att vinna på att medfinansiera ett tåg som bara åker förbi.

Tycker att man borde nöja sig med 200 km/h och banor som kan ta alla sorters tåg.

//Stellan

Mats Lindqvist mars 8, 2016 kl. 8:53

Tidigare kollegor till mig på Chalmers som jobbade med järnvägsforskning berättade att bromsarna till person-tåg är elektrifierade, vilket innebär att när lokföraren bromsar så bromsas alla vagnar samtidigt. Man kan t.o.m. ha låsningsfria bromsar som möjliggör maximalt utnyttjande av bromsverkan i alla vagnar. Detta i kontrast till godståg, vars bromsar bygger på 1930-tals teknik och manövreras med tryckluft. Det betyder att bromsverkan börjar i loket, varefter bromsverkan successivt sprider sig bakåt i tåget. Detta betyder att godsvagnar måste bromsas betydligt mer försiktigt eftersom tryckkrafter annars uppstår mellan vagnarna, och därmed uppstår risk för urspårning. Detta betyder att godståg måste köras långsammare än persontåg, som har bättre bromssystem. Eftersom de långsammare godstrafiken då blir en flaskhals för persontrafiken så körs godståg företrädelsevis på natten. Enligt mina tidigare kollegor så skulle detta kunna förebyggas genom att utrusta också godsvagnarna med bättre bromssystem, så att godstågen skkulle kunna köra lika snabbt som persontågen. Detta skulle enligt uppgift fördubbla kapaciteten i Europas järnvägsnät, utan att man behöver bygga en meter räls. Så varför gör man inte bara detta? Godsvagnarna (det finns miljontals) är standardiserade och skall kunna rangeras om till andra tåghursomhelst i hela Europa. Om man skall byta måste alla byta och det kostar, och det finns inget (vad jag vet) överstatligt organ som äger frågan. Så vi kör vidare med 1930-tals teknik på godstågen. I andra änden ägnar sig politikerna åt ”politisk bodybuilding” och skall bygga höghastighetståg som ingen behöver eller vill ha. Om man nu skall ha EU till något bra, så vore ju detta (om det nu stämmer) något att ta tag i .

Mats Lindqvist mars 8, 2016 kl. 9:03

Jag hade fel, trycklyftsbromsar i godståg är inte 1930-talsteknik. Tryckluftbromar för tåg patenterades 1868 av Westinghouse. 150 år gammal teknik mao. Men persontågen de skall vara höghastighetståg…

”A railway air brake is a railway brake power braking system with compressed air as the operating medium.[1] Modern trains rely upon a fail-safe air brake system that is based upon a design patented by George Westinghouse on March 5, 1868.”

https://en.wikipedia.org/wiki/Railway_air_brake

Stellan Tengroth mars 8, 2016 kl. 10:14

En aspekt av många. Hastighetsskillnaderna är ett väsentligt problem på järnvägen och om all körde lika fort skulle självklart kapaciteten öka.
En fördubbling av att godstågen skulle ha bättre bromsar tror jag däremot inte ett skvatt på. Det är t.ex. inte bara bromsningen, utan även accelerationen som är en begränsande faktor.
Men att det är en dålig idé att kör 320 km/h, det håller jag med om. Inte bara för att problemet med tåg som kör olika snabbt på spåren blir värre…

//Stellan

Previous post:

Next post: