Olskroken – ett inferno (VL 10)

23 september 2015

Jag har en tydlig minnesbild från 1960-talet och en gata som har bytt skepnad. Riddaregatan gick där trafiken på dagens E20 dånar förbi Pellerins margarinfabrik.

Med tanke på att det idag är en sexfilig trafikled känns det exotisk och nästan overkligt att det för bara 50 år sedan var en ordinär gata belagd med gatsten och med spårvagnar som gnisslade fram. När man åkte in mot centrum hade man järnvägen till höger med stationshuset i Olskroken. För mig var det en plats där man kunde ta tåget, men jag förstår idag att det redan på den tiden var en viktig järnvägsknut inte bara för persontåg utan också med livlig trafik av godståg.

I takt med att husen i det gamla Olskroken revs, spårvägen försvann och Riddaregatan blev E3:an var det inte många som letade sig fram till järnvägsstationen och sommaren 1980 lämnade för sista gången ett persontåg Olskrokens station. Några år senare revs stationshuset, men Olskrokens betydelse för Göteborgs och Västsveriges järnvägar blev knappast mindre.

Även för en erfaren tågklarerare är dagens Olskroken en utmaning. Under en stor del av dygnet passerar varje timme ett tjugotal persontåg mellan Centralen och Västra Stambanan, Norge-/Vänerbanan respektive Bohusbanan. Godstågen är inte alls lika många men banor från fyra väderstreck plus spår från rangerbangården i Sävenäs och de två mindre bangårdarna vid Gullbergsvass skall ändå samsas på en begränsad yta.

Jag tänker återkomma till iakttagelser om hur Olskroken hänger samman med omvärlden, men vill passa på att påminna om de stora mönstren där (i) alla persontåg som passerar Olskroken har sin start- eller slutpunkt vid Göteborg C, (ii) persontågen från söder och från Borås går direkt till Centralen utan att påverkas av vad som händer i Olskroken och (iii) samtliga godståg måste genom nålsögat Olskroken.

Med tanke på den täta trafiken, spårsystemets komplexitet och att det inte är någon udda händelse att exempelvis en växel är ur funktion är det imponerande att tågtrafiken genom Olskroken löper så väl som den gör och att tågen nästan alltid är punktliga.

I talet om den otillräckliga kapaciteten på järnvägen in mot Göteborg är Centralstationen ett uppenbart problem och avlastningen av den är ett tungt och giltigt argument för att bygga Västlänken. Men när jag någon gång har hört göteborgspolitiker säga att tunneln skulle fördubbla kapaciteten, kan jag i mitt stilla sinne undra vilka magiska krafter de besitter som skulle kunna lösa upp knutarna bland Olskrokens alla spår och växlar.

Jag har stort förtroende för mina före detta kollegor på Trafikverket, och jag tror att det med rimliga insatser är möjligt att trimma systemet både med hårdvara (spår, växlar, signaler) och mjukvara (tidtabeller, trafikering), men då talar jag om något eller några tiotals procent. Hundra procent fler persontåg genom Olskroken är inte rimligt. Och utmaning blir inte mindre om godstrafiken ökar, något som vore en naturlig följd av det nya dubbelspåret på delar av Hamnbanan och att man redan år 2016 kommer att inviga en andra järnvägsbro över älven.

Spåren från Västlänken kommer att visa sig i dagsljus intill Skansen Lejonet norr om alla spår från Centralen. En följd av detta blir att tågen mot Västra Stambanan som idag avgår från spår med låga nummer till höger i säckstationen helt plötsligt befinner sig ute i den vänstra kanten. Denna olägenhet kommer att korrigeras med en järnvägsbro över bangården och även om denna nya planskildhet i Olskroken formellt inte ingår i det Västsvenska paketet är den en omistlig pusselbit för helheten. Och lika självklart hade projektet ”Olskroken planskildhet” inte fyllt någon funktion utan Västlänken.

Ingenting är omöjligt, men är det något som man bör hysa den största respekt för i Järnvägssverige så är det Olskroken.

Almedal är en barnlek jämfört med Olskroken, men gör sig i nästa inlägg ändå förtjänt av några ord.

Källa: http://eastgbg.se/olskroken_historia.html#3

Allt hänger ihop, särskilt när det gäller järnväg, så tag dig gärna tid att följa min röda tråd.

Previous post:

Next post: