Slutet på den danska oljan är nära

14 oktober 2014

Vi i Sverige lever på importerad olja, i huvudsak från Ryssland, Norge och Danmark. Siffror från ”Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet” visar att vi år 2012 importerade 42, 25 respektive 15 procent från dessa tre länder.

Sedan länge har jag haft en uppgift om att Danska Energimyndighet år 2008 bedömde att exporten från Danmark skulle upphöra kring år 2015. Nu är vi i slutet av 2014 och jag har inte sett några löpsedlar om att vår oljetillförsel från vårt södra grannland skulle var hotat. Den sex år gamla prognosen slår nog inte in …

Hur som helst väcks min nyfikenhet och jag letade upp siffror på Danmarks utvinning (jag vägrar tala om oljeproduktion) och konsumtion. BP har utmärkt statistik för de senaste 50 åren och i 2014 års utgåva kan jag se utfallet till och med 2013.

Och när jag ritar upp kurvor ser det ut som om danskarna redan i år når punkten där de inte längre är ett oljeexporterande land. En femtonårig dansk epok går i graven.

 

Danmark-olja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att kurvorna skär varandra är i och för sig inte det samma som att vår import från Danmark upphör med omedelbar verkan. Olja finns av olika kvaliteter och det är inte våra två konungariken som handlar med varandra utan det är internationella oljebolag som skeppar olja fram och tillbaka.

Sveriges import från Danmark har i själva verket under flera år (ca 60 000 fat/dag) överskridit deras nettoexport, vilket inte är anmärkningsvärt. Sverige med en stor raffinaderikapacitet köper mer råolja än vad som i raffinerad form går åt inom landets gränser. Möjligtvis exporterar vi en del bensin och diesel till Danmark.

Men hur man än vrider på sifforna är trenden tydlig: oljan är en ändlig resurs och inte ens danskarna kan trolla med knäna.

Helen Rosell oktober 14, 2014 kl. 13:15

Så här uppfattar jag själv läget, och den mer allmänna uppfattningen. Det är skrivet i lite mer generella ordalag, spetsat med lite ironi 😉 :

Det vanligaste bränslet, de fossila koncentrat som går i repris i kretsloppet håller på att ta slut. Därför behövs annat bränsle att fylla det globala maskineriet med.

Nya gröna bränslen kommer bli positivt, innovativt och skapa massor av nya arbetstillfällen. Vägen till hållbar utveckling kommer innebära stora möjligheter för många företag. Hållbar utveckling kommer öppna vägen för Sverige som exportnation. Grön teknik och hållbar utveckling ska öppna vägen ge ytterligare skjuts till de fria kapitalflödena.

Någonstans i livet hade jag ingen aning om vad fria kapitalflöden var, eller vad frihandel, globalisering, skatteintäkter och välfärdsdelning var. Men sen lärde jag mig.

Nu vet jag också att de kläder, mat, möbler, elektronik … som maskinerna massproducerar och sedan slängs i tusentals ton varje dag i Sverige återvinns. Jag vet att det är bra och positivt och att det kallas hållbar utveckling.

Jag vet att hållbar tillväxt innebär att man producerar och konsumerar så mycket som möjligt för att generera sysselsättning/konsumtion/produktion/hög BNP. Sen återvinner man alla sopor som blir, äter eko-odlat, och kör bil och buss med den slängda maten om vi gör om den till biogas. På 5 kg mat kommer man 1 mil. Det är positivt med tanke på att en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Jag vet att det är bra att vi överproducerar och överkonsumerar för då får vi fler jobb, och vi får in mer skatteintäkter som bland annat går till skola, vård och omsorg, och det är det som kallas välfärd.

Jag vet att hållbar tillväxt är positivt och innovativt och att forskningen och bättre teknik kommer lösa problemen med miljön.

Mina barn har lärt sig ungefär samma saker. De vet om sopor, om hållbar utveckling och om växthuseffekten. De äldsta är stora och fortsätter att studera för att kunna komma ut på arbetsmarknaden.

Det är bra, för då kommer de också delta i konsumtionssystemet där de som har makten över det finansiella kapitalet avgör var nya arbetstillfällen ska skapas. De kommer bli delaktiga i ett system som drivs av det överskott som produktivitetsutvecklingen möjliggör där billig energi och låga räntor är avgörande för konsumtionsflödet, antal arbetstillfällen och hur mycket resurser som kommer skola, vård och omsorg tillgodo.

Mina barn kommer få uppleva att ny teknik och nya energikällor kommer härbärgera systemet och ro det iland, så allt kan fortsätta som vi är vana vid, för det är positivt och innovativt.

… eller?

OM vi ska våga oss på en förändring, så är mitt ständiga förslag (som ekar för tomma öron) att börja i skolan, med barnen som ännu inte är betingade och inkörda i yrkesutbildningar och fast i jobb och familj.

Om samhället ger tydliga signaler om att vi vill lära ut nya viktiga saker och inte fortsätta i samma spår, så kommer dessa nya visioner och den nya läroplanen påverka alla elever (100 % av alla barn), deras föräldrar, och ge helt nya signaler till samhället.

Om politikerna var tydliga med vad de vill med våra skola och våra utbildningar så skulle det signalera att hela samhället nu är redo att styra skeppet åt ett annat håll. Det skulle inte bara påverka barnen, föräldrarna, lärarna och skolorna. Det skulle påverka hela samhällets ”flow”/anda/riktning.

För att göra som nu, lära ut samma sak gång på gång, och utbilda, och skicka ut barnen till samma bygge, som orsakar mer bränder, översvämningar, kanske krig, farsoter, död och förintelse känns ju inget vidare.

Det måste vi förhindra. Jag tror att vi måste börja med att se över vad vi lär ut till barnen. Sen får de undervisa oss 😉 Mer praktiskt handlag vore inte helt fel t ex. Skolorna borde kunna fungera som självförsörjande arbetsverkstäder där grön el och förmågan att tänka i nya banor blomstrar. Om inte annat för att de kostar väldigt mycket i BNP-tillväxt, d.v.s. konsumtion/produktion. Något måste helt klart göras, och skolorna och utbildningarna borde kunna vara en viktig grundplåt, en stor del av pusslet.

En annan viktig del är att vi inte borde tjäna pengar, status, och bättre välfärd genom att göra tvärtemot vad vi borde, alltså slösa med energi istället för att spara på den.

Med tanke på att världen subventionerar kol, olja och gas med 500 miljarder US-dollar varje år, och att de rika länderna tillsammans ska komma upp i ett klimatstöd med 100 miljarder US-dollar per år till år 2020, så känns logiken och politiken närmast pinsam, framförallt om man betänker att ekonomin grundar sig på vår överkonsumtion.

Det blir lite som att vi måste subventionera förintelsen av klimatet med energi för att ha råd att rädda det, fast vi räddar det bara med en femtedel av vad vi subventionerar energin med.

Allt i naturen strävar efter balans i energinivåerna. Om man värderar varor efter deras fossila energivärde och tilldelar varor med högt fossilvärde ett högre värde (pris) än de med lågt fossilvärde så skulle man få en bättre balans och koppling mellan ekonomi och ekologi. Det skulle plana ut ekonomin så att mat och varor värderades efter sitt verkliga energivärde, och förmågan att bli rik av produkter som är producerade med hög energibelastning skulle försvinna.

Om vi skulle räkna vår livsstil i jämförande energi i ekologin så skulle vi få en uppfattning om hur mycket överskottsenergi våra jobb tillför oss själva och ekosystemet.

Vi skulle inse att vi borde vara mätta redan innan vi har tagit oss till jobbet, om man räknar på att man kommer 2 km på 1 kg mat (biobränsle).

Helen Rosell

{ 1 trackback }

Previous post:

Next post: