Häromdagen hade Gunnar Lindstedt en debattartikel i GP om oljeberoendet och troliga följder av de krympande tillgångarna.
Idag ser jag en replik från professorn i nationalekonomi Olof Johansson-Stenman. Han har vissa kloka ord, men det mesta ger ett intryck av mycket lösa antaganden.
- Att BNP innehåller annat än större platt-TV behöver man inte vara nationalekonom för att inse. Tillväxten har gett oss bl.a. sjukvård och skola. Detta gör det bara så mycket viktigare att ha en klok strategi när tillväxten inte längre är möjlig.
- Som lekman är det mycket lätt att se sambandet mellan BNP och utvinning av fossila bränslen. Jag har ritat upp kurvor och de följer varandra nästan som två siamesiska tvillingar. Att då tro att det är möjligt att den ena fortsätter uppåt (BNP) medan den andra (oljan) viker nedåt verkar mycket naivt.
- Johansson-Stenman hävdar, som många andra, att det är billigt och enkelt att framställa syntetiska flytande bränslen ur kol. Jag tvivlar inte på att det är möjligt, men om det vore så enkelt och billigt: varför ser vi det inte i stor skala? Marknadens osynliga hand skulle visat oss detta om det var konkurrenskraftigt!
- Att han tror att scenariet med negativ tillväxt är osannolikt får stå för honom. Ser man sig om, går det inte att finna ett enda exempel på en tillväxt som fortsätter ohämmat uppåt.
Så här på årets näst sista dag verkar det mycket klokare att lita på sig själv än att låta sig förledas av nationalekonomer som verkar gå baklänges in i framtiden.
I samma tidning finns en betraktelse över Västtrafiks katastrofala biljettsystem. Gert Gelotte liknar det vid Kejsarens nya kläder.
Samma liknelse gäller för de som låter skräddarna sy upp klädnader med paljetter som det lyser ständig tillväxt om!
Gott Nytt År
En kommentar till syntetiska bränslen. USA, Kina och Australien är redan idag aktiva med att bygga upp anläggningar för att producera flytande bränslen ur kol. Att det inte förekommer i stor skala är som du nämner Marknadens osynliga hand. Nån dag och i något skede kommer Marknaden att tycka att det är värt att ersätta olja med detta bränsle. Det ligger förmodligen nånstans bortom Peak Oil och oljepriset har ökat rejält. Min mening är att det öppnar ett skrämmande perspektiv, med en något högre kostnad kan vi fortsätta att bränna fossila bränslen till SUV:ar oekonomiska transporter och använda gammal ( och billig) teknik.
D.v.s. utan teknisk utveckling av de system vi har idag kan vi fortsätta som vanligt och de inititativ som tas idag för att faktiskt förbättra bränsleekonomi i bilar och lastbilar riskerar att bli sidsteppad av en teknik som egentligen inte innebär någon teknikutveckling alls. En utvecklingslinje som idag är stark är Lithiumjon-batterier i bilar. Med dessa batterier kan Plug-In hybrider göras som använder väldigt lite fossila bränslen. Förutsatt att elenergin inte kommer från kol eller olja. Potentialen i den här utvecklingslinjen är så stor att CO2-utsläppen från sådana bilar hamnar på 1/4 av en bil byggd med konventionell teknik.
Tekniken kostar pengar i utveckling och den kommer också att kosta i inköp för konsumenterna. Den högre kostnaden kan motiveras av att man sparar bränsle, vilket naturligtvis inte fungerar om bränslet kostar är billigt.
Min förhoppning är att kolbaserade bränslen kommer att vara fortsatt dyra och att man faktiskt beskattar dem ordentligt så att smartare teknik får en möjlighet att växa fram.
Johansson-Stenman har fel, Lindstedt rätt. Så här har jag skrivit tidigare:
”I denna text utgår jag från två ”axiom” (grundsatser):
1) Vårt nuvarande ekonomiska system bygger på och kräver ekonomisk tillväxt för att må bra (inte stagnera, krisa, kollapsa).
2) Ekonomisk tillväxt har fram tills nu byggt på att vårt resursutnyttjande har ökat, och den viktigaste resursen av alla är billig energi/olja.
3) När tillgången till billig energi/olja minskar så kommer den ekonomiska aktiviteten (BNP) också att minska.
I klarhet: efter oljetoppen kommer den globala ekonomin att krympa. Och eftersom oljetoppen är irreversibel är risken stor att den globala ekonomin därefter fortsätter att krympa tills dess att den når en hållbar nivå som bygger på icke-fossila energikällor (e.g. istället för tillväxt får vi frånväxt på några procent varje år under en lång tid framöver).”
http://efteroljan.blogspot.com/2009/04/hur-lange-haller-vart-ekonomiska-system.html